Det finns en del vishet i Snövit och de sju dvärgarna. “Vad gör det om 100 år, när allting kommer kring”?

Alla psykopater, deras husdjur till sociopater och deras herrar till narcissister tror de betyder något. Svaret är, ingen betyder någonting. Det är vad du gör med den tid du har som är det enda värdet du har. Svepningen har inga fickor, det du har kvar är det du gav bort.

Om 100 år har forskningen om vapen troligen ingen betydelse. Har vi ens någon form av elektricitet? Finns mänskligheten kvar? Psykosarna fattar inte att de passerat randen till avgrunden. “Brinkmanship” fungerar bara om en av parterna INTE ramlar ner i avgrunden. Annars är det ingen mening överhuvudtaget.

Men brinkmanship är ett spel som faktiskt kräver total utplåning. Det måste finnas, annars är det per definition inte det spelet. Så kärnvapen, biologiska medel och kemiska dito räcker alltså inte. Riiiiiight! Nu kan vi döda med drönare, RF-strålning, Internetrykten och media.

Så, om priset på alla vapen (allt är vapen nuförtiden!) minskar på ett klassiskt marknadsekonomiskt sätt: är då väl snart allting tillgänglig för alla. Ja, om inte staterna förbjuder folk att skaffa det. Men jag säger det igen: allting är vapen. Om staterna visste vad man kan göra hemma och med tillgång till Internet, hade de då tillåtet det? Knappast! Men för sent att bråka om det nu.

Så här är vi. Alla skriker, bråkar, hatar och det blåser upp till storm och krig. Ingen fara! Vi har gjort det förut, vi kan göra det igen! Hmmmmm…. Senaste världskriget avslutades med ett gigantiskt utropstecken i form av ett svampmoln. Vad om nästa BÖRJAR med det. Och sedan allt det där andra. Eller så kanske det börjar med att folks åsikter styrs via Internet. Det är nog så det börjar, atombomben tar ju bort Internet. Indoktrinera först, sedan bomba skiten ur allt och alla. Inget ska vara kvar! Utom vi. Alltså, de som fortfarande tror mer på “first kiss” snarare än MAD (Mutually Assured destruction).

Tips från coachen: vill du att något du skapat ska finnas kvar för tid och evinnerlighet: skapa det då i sten. Titta på Angkor Wat. Stenbyggnaderna är kvar, träbygganderna hittar man bara rester av i marken.

Så om man kan välja att jaga “hittepåfiender”, snarare än riktiga förövare. Ja, vems ärenden går man då? Svaret är: man går de moderna Ozymandias ärenden. De som hoppas bli statyer med “mänsklighetens frälsare, kung och gud” som inskription. Inskription? Försök eftermäle i stället. Det är ju exakt det dikten säger.

Kanske finns det någon klokhet i den där hippiegrejen: “Make love, not war”. Svårt att säga.